Tillgänglighetslagen och digitala tjänster: vad som gäller sedan juni 2025

01Läget i dag

Tillgänglighetsdirektivet (öppnar en extern webbplats), direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster, ställer gemensamma krav på en lista med produkter och tjänster. Som direktiv verkar det genom nationella lagar: medlemsstaterna skulle anta dem senast den 28 juni 2022 och tillämpa dem från den 28 juni 2025. I Sverige är det lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, tillgänglighetslagen. Sedan den 28 juni 2025 ska en tjänst som omfattas och erbjuds konsumenter i EU uppfylla kraven i varje land där den erbjuds.

Direktivet kompletterar webbtillgänglighetsdirektivet, (EU) 2016/2102, som sedan flera år gäller offentliga aktörers webbplatser och appar. I Sverige genomförs det av lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, DOS-lagen, som gäller sedan den 1 januari 2019. Den omfattar statliga och kommunala myndigheter och även privata utförare av offentligt finansierad skola, vård och omsorg, som ska publicera en tillgänglighetsredogörelse. Digg utövar tillsyn enligt DOS-lagen. Tillgänglighetsdirektivet för över liknande krav till den privata sektorn, men bara för de produkter och tjänster som det räknar upp.

02Vilka digitala tjänster som omfattas

Artikel 2.2 räknar upp de tjänster som omfattas när de tillhandahålls konsumenter:

• E-handelstjänster: tjänster som tillhandahålls på distans, via webbplatser och mobilappar, på begäran av en konsument i syfte att ingå ett konsumentavtal. I praktiken varje webbutik eller bokningsflöde som säljer till konsumenter.
• Banktjänster för konsumenter: kreditavtal, betaltjänster och betalkonton, elektroniska pengar och vissa investeringstjänster för konsumenter.
• Delar av persontransporter med flyg, buss, tåg och fartyg: webbplatser, mobilappar, elektroniska biljetter och biljettjänster, reseinformation inklusive information i realtid och interaktiva självbetjäningsterminaler. För stads- och förortstrafik och regional trafik omfattas bara självbetjäningsterminalerna.
• Elektroniska kommunikationstjänster och tjänster som ger tillgång till audiovisuella medietjänster, som appar och gränssnitt hos strömnings- och tv-leverantörer.
• E-böcker och särskild programvara för e-böcker.

Direktivet omfattar också produkter, som datorer och operativsystem, smarta telefoner, betalterminaler, bankomater, biljett- och incheckningsautomater och läsplattor. Om du bygger programvara för sådan hårdvara når produktkraven dig genom din kund.

Tjänster som bara erbjuds företag faller utanför, även om många företagskunder i dag ställer samma krav i sina upphandlingar. En kundportal som vänder sig både till konsumenter och till företag omfattas för den del som konsumenter använder.

03Undantaget för mikroföretag

Mikroföretag som tillhandahåller tjänster är undantagna från tillgänglighetskraven för de tjänsterna (artikel 4.5), och tillgänglighetslagen har samma undantag. Direktivet definierar ett mikroföretag som ett företag med färre än 10 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro. Undantaget gäller bara tjänster. Ett litet företag som släpper ut produkter som omfattas på marknaden ska fortfarande uppfylla produktkraven.

Undantaget gäller leverantören, inte tjänsten. När ett större företag driver en webbutik som en liten byrå har byggt omfattas webbutiken.

04Vad kraven betyder för en webbplats eller app

Kraven finns i bilaga I. För tjänster är kärnan att webbplatser, tillhörande nätapplikationer och mobilappar görs tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt, genom att de görs ”uppfattningsbara, hanterbara, begripliga och robusta”. De fyra principerna kommer från riktlinjerna för tillgängligt webbinnehåll (WCAG) och blir till konkreta kontroller:

• Möjlig att uppfatta: textalternativ till bilder, undertexter till video, tillräcklig färgkontrast och innehåll som anpassar sig till en liten skärm eller kraftig förstoring utan att information går förlorad.
• Hanterbar: varje funktion fungerar med tangentbord, fokus syns och följer en logisk ordning, ingen fastnar i en dialogruta och tidsgränser går att förlänga.
• Begriplig: tydliga etiketter och instruktioner, felmeddelanden som säger vad som gick fel och hur det rättas, och förutsägbar navigering.
• Robust: korrekt semantik, så att skärmläsare och andra hjälpmedel kan identifiera varje kontroll med namn, roll och tillstånd.

Vissa tjänster har särskilda krav utöver detta. E-handelstjänster ska göra identifiering, säkerhet och betalning tillgängliga och föra vidare tillgänglighetsinformationen om de produkter som säljs, när den ansvariga ekonomiska aktören tillhandahåller den. Banktjänster för konsumenter ska också göra identifieringsmetoder, elektroniska underskrifter, säkerhetsfunktioner och betaltjänster tillgängliga, och ge information som går att förstå utan att överstiga nivå B2 i den gemensamma europeiska referensramen för språk.

Tjänsteleverantörer ska också förklara hur tjänsten uppfyller kraven. Bilaga V kräver att informationen finns i de allmänna villkoren eller i ett likvärdigt dokument, i tillgängliga format. Många organisationer publicerar den som en tillgänglighetsredogörelse och länkar till den från sidfoten och villkoren.

Standarder: EN 301 549 och WCAG

Produkter och tjänster som följer harmoniserade standarder som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning förutsätts uppfylla de krav som standarderna täcker (artikel 15). Den europeiska standarden för tillgänglighet hos IKT-produkter och IKT-tjänster är EN 301 549. Dess version 3.2.1 är den harmoniserade standarden enligt webbtillgänglighetsdirektivet, och för webbinnehåll omfattar den framgångskriterierna i WCAG 2.1 på nivå A och AA.

Harmoniserade standarder för tillgänglighetsdirektivet tas fram på uppdrag av kommissionen; kontrollera vilka referenser som har offentliggjorts innan du stöder dig på presumtionen om överensstämmelse. Oavsett det är EN 301 549 den måttstock som myndigheter, granskare och kunder använder i dag. WCAG 2.2, en W3C-rekommendation sedan oktober 2023, lägger till kriterier som minsta storlek på klickytor och tillgänglig autentisering. Den som bygger enligt WCAG 2.2 nivå AA i dag täcker WCAG 2.1 och är förberedd för nästa version av standarden.

05Oproportionerligt stor börda och grundläggande förändring

Artikel 14 tillåter två undantag. Ett krav gäller inte i den mån det skulle förändra tjänstens grundläggande karaktär eller medföra en oproportionerligt stor börda för leverantören. Båda är snäva:

• Leverantören ska själv göra bedömningen, mot kriterierna i bilaga VI, och dokumentera den.
• En leverantör som får finansiering från andra källor för att förbättra tillgängligheten kan inte åberopa oproportionerligt stor börda.
• Tjänsteleverantörer gör om bedömningen när tjänsten ändras, när myndigheterna begär det och i vilket fall minst vart femte år.
• Leverantörer som stöder sig på undantaget ska informera marknadskontrollmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna. Mikroföretag är undantagna från detta.

Ett undantag gäller det specifika krav som är oproportionerligt, inte hela tjänsten. Se det som en sista utväg: de flesta hinder kommer från komponenter och innehåll som kostar lite att rätta om de upptäcks tidigt.

06Övergångsperioder

Artikel 32 ger övergångsperioder. De två första nedan är obligatoriska för medlemsstaterna, den tredje är frivillig:

• Fram till den 28 juni 2030 får tjänsteleverantörer fortsätta att tillhandahålla sina tjänster med produkter som de lagligen använde för liknande tjänster före den 28 juni 2025.
• Tjänsteavtal som ingicks före den 28 juni 2025 får fortsätta oförändrade tills de löper ut, men högst fem år från det datumet.
• Om den nationella lagen tillåter det får självbetjäningsterminaler som lagligen användes före den 28 juni 2025 användas till slutet av sin ekonomiska livslängd, men högst 20 år efter att de togs i bruk.

Perioderna skyddar befintlig hårdvara och befintliga avtal. De skjuter inte upp kraven för en webbplats eller app som du ändrar, lanserar på nytt eller erbjuder nya kunder. Kontrollera de exakta övergångsreglerna i tillgänglighetslagen och i varje annan nationell lag som gäller för dig.

07Sverige och andra länder

Marknadskontroll och sanktioner är nationella. Varje medlemsstat utser sina egna myndigheter och fastställer sanktioner som ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. I Sverige är Post- och telestyrelsen (PTS) huvudsaklig marknadskontrollmyndighet, och från den 1 januari 2027 har Digitaliseringsmyndigheten den rollen. De viktigaste genomförandelagarna i Sverige och på marknader där vi arbetar:

08Tillgänglighet som utvecklingspraxis

De flesta brister i tillgänglighet är inga designbeslut. De beror på komponenter som byggts utan semantik, innehåll som publicerats utan alternativ och tredjepartswidgetar som ingen har testat. Därför gör en granskning strax före lansering besviken: den hittar dussintals fel som är billiga att förebygga och dyra att rätta sent. Det som fungerar är att behandla tillgänglighet som säkerhet, som en egenskap hos leveransprocessen.

• Ett tillgängligt designsystem. Knappar, formulär, dialogrutor, menyer, flikar och datatabeller byggs en gång med korrekt semantik, tangentbordsstöd och fokushantering, testas med skärmläsare och återanvänds överallt. Färgvärdena kontrolleras för kontrast i ljust och mörkt tema.
• En definition av klart som omfattar tillgänglighet. Varje användarberättelse anger sina acceptanskriterier för tangentbord, etiketter och felhantering, och granskarna kontrollerar dem som alla andra krav.
• Automatiska kontroller i pipelinen. Regelbaserade skannrar körs vid varje bygge och stoppar regressioner. De hittar bara en del av problemen, som saknade etiketter, kontrast och ogiltig kod, så de kompletterar manuell testning och ersätter den aldrig.
• Manuell testning av personer som kan hjälpmedel. Bara tangentbord, skärmläsare på dator och mobil, förstoring till 400 procent och reducerad rörelse, på de kritiska flödena: inloggning, sökning, kassa, betalning och kontohantering.
• Tester med användare med funktionsnedsättning på de viktigaste flödena, före release och efter större ändringar.
• Tredjepartskomponenter under avtal. Betalwidgetar, identitetsleverantörer, chattassistenter, banners för kakor, kartor och videospelare är en del av din tjänst. Be leverantörerna om en rapport om tillgänglighetsöverensstämmelse och testa dem i ditt sammanhang.
• Innehåll och dokument. Redaktörer lär sig skriva alternativtexter, rubriker och länktexter. Pdf-filer som kunderna behöver, som avtal och fakturor, märks upp eller erbjuds i ett tillgängligt alternativt format.

Så bygger vi verksamhetssystem och kundportaler: tillgänglighetskontroller körs i pipelinen, och varje release ger underlaget för tillgänglighetsredogörelsen och för de frågor som kunder och myndigheter ställer. Detsamma gäller assistenter för kund- och medborgarservice och portaler på plattformar som Salesforce: plattformen ger tillgängliga byggstenar, och egna komponenter och eget innehåll avgör om resultatet förblir tillgängligt.

09En praktisk plan

1. 01Kartlägg dina tjänster. Lista de webbplatser, appar, terminaler och dokument som vänder sig till konsumenter, per land, och avgör för var och en om den omfattas. Skriv ned motiveringen, även för tjänster som du bedömer faller utanför.
2. 02Mät nuläget. Låt en expert utvärdera de kritiska flödena mot EN 301 549, kombinerat med automatiska skanningar av hela webbplatsen. Prioritera efter påverkan på användarna, inte efter antalet fynd.
3. 03Rätta vid källan. Rätta först felen i designsystemet och de gemensamma komponenterna, så att varje rättelse når alla sidor som använder dem.
4. 04Publicera informationen. Beskriv hur tjänsten uppfyller kraven i dina villkor eller i en tillgänglighetsredogörelse, med en kontaktväg för synpunkter, och håll den aktuell.
5. 05Bygg in det i leveransen. Acceptanskriterier, automatiska kontroller, manuella testskript och en kontrollpunkt före release för de kritiska flödena.
6. 06Styr leverantörerna. Lägg in krav på tillgänglighet och underlag i avtalen med byråer, plattformar och widgetleverantörer.
7. 07Dokumentera undantag. Där du stöder dig på oproportionerligt stor börda: skriv ned bedömningen, informera myndigheten där det krävs och planera nästa översyn.

10Att bevaka

• Offentliggörandet av harmoniserade standarder för tillgänglighetsdirektivet, bland dem en reviderad EN 301 549, i Europeiska unionens officiella tidning.
• Vägledning och de första tillsynsbesluten från PTS, från den 1 januari 2027 Digitaliseringsmyndigheten, och från myndigheterna i varje annat land där du erbjuder tjänster.
• Ändringar i nationella övergångsregler och i vilka myndigheter som utövar tillsyn inom särskilda sektorer, som bank och transport.

Europeiska kommissionen har en översikt över tillgänglighetsdirektivet (öppnar en extern webbplats). Datera varje intern anteckning om det: praxis tar fortfarande form i medlemsstaterna.