Begreppen bakom AI, programvara och EU:s digitala regelverk.

Programvara som använder en språkmodell för att planera och utföra steg mot ett mål, till exempel slå upp en post, fylla i ett formulär eller anropa ett API. En agent agerar inom de behörigheter och verktyg den har fått, och varje steg kan loggas.

En dataplattform som lagrar data i öppna fil- och tabellformat på billig objektlagring, som en datasjö, och lägger till funktioner från ett datalager ovanpå: transaktioner, scheman, åtkomststyrning och SQL. Öppna tabellformat som Apache Iceberg och Delta Lake gör det möjligt.

En datamängd som förvaltas som en produkt: den har en namngiven ägare, ett dokumenterat schema, publicerade kvalitetsmått, tydliga åtkomstregler och överenskomna uppdateringstider, så att andra team kan använda den utan att fråga hur den byggdes.

Ett AI-resultat som låter säkert men som inte stöds av källorna eller av fakta. Risken minskar, men försvinner inte, när svaren förankras i hämtade källor, källhänvisningar krävs, systemet får säga att det inte vet och andelen mäts i utvärderingen.

Ett mönster där systemet först hämtar relevanta avsnitt ur godkända källor, till exempel rutiner, styrdokument eller ärendeakter, och sedan låter språkmodellen svara utifrån enbart de avsnitten. Svaret kan hänvisa till dokument och avsnitt, och användarens behörigheter respekteras redan när innehållet hämtas.

Att läsa, klassificera och extrahera uppgifter ur dokument som blanketter, fakturor, intyg och skannade brev, genom att kombinera textigenkänning, layoutanalys och språkmodeller. Varje extraherat värde får ett konfidensvärde, och värden under tröskeln går till en människa för granskning.

Arbetssätten som håller system för maskininlärning och språkmodeller pålitliga i drift: versionshantering av modeller, promptar och data, automatisk utvärdering, pipelines för driftsättning och övervakning av kvalitet, kostnad och svarstid.

En design där en människa granskar, rättar eller godkänner ett AI-resultat innan det får effekt. För AI-system med hög risk kräver AI-förordningen effektiv mänsklig kontroll av personer med den kompetens och befogenhet som krävs för att ingripa.

Kontroller runt en språkmodell som håller användningen inom överenskomna gränser: kontroller av indata och utdata, ämnesbegränsningar, maskering av personuppgifter, behörighetskontroller innan ett verktyg anropas och godkännandesteg för åtgärder som får konsekvenser.

Ett neuralt nätverk som har tränats på mycket stora mängder text för att förutsäga nästa ord. Det kan skriva utkast, sammanfatta, klassificera och extrahera text på många språk, men det är ingen faktadatabas: utan förankring i dina egna källor kan det ge välformulerade svar som är fel.

Systematisk testning av ett AI-system mot en referensuppsättning av frågor eller dokument med överenskomna kriterier, till exempel korrekthet, förankring i källor, fullständighet och att systemet avstår när svaret är okänt. Utvärderingen körs före driftstart och igen efter varje ändring av modell, prompt eller data.

Sökning på betydelse i stället för på exakta ord. Text omvandlas till numeriska vektorer (embeddings), och systemet hittar avsnitt vars vektorer ligger nära frågan. I praktiken kombineras den oftast med nyckelordssökning, eftersom koder, namn och paragrafhänvisningar kräver exakt matchning.

Ett arbetssätt där gränssnittet till ett system utformas och fastställs först, oftast som en OpenAPI- eller AsyncAPI-specifikation, och implementeras efteråt. Andra system, partner och användargränssnitt integrerar sedan via dokumenterade, versionerade API:er i stället för direkt mot databasen.

Den familj av IEC-standarder (IEC 61970, IEC 61968 och IEC 62325) som beskriver elnät, tillgångar och marknadskommunikation i en gemensam datamodell. Elnätsföretag och andra nätoperatörer använder den så att system för planering, drift och marknad beskriver nätet på samma sätt.

En digital representation av en fysisk tillgång, en process eller ett nät som hålls i takt med data från verkligheten. Den används för att följa tillståndet, testa ändringar innan de genomförs och planera underhåll. En 3D-modell utan aktuella data är ingen tvilling.

Sveriges digitala infrastruktur för gemensamma grunddata och interoperabilitet i den offentliga förvaltningen. Digg samordnar arbetet enligt en strategisk färdplan; från den 1 januari 2027 tar Digitaliseringsmyndigheten över ansvaret för den gemensamma digitala infrastrukturen.

En arkitektur där system publicerar händelser, fakta som ”ansökan mottagen” eller ”mätvärde validerat”, till en meddelandeförmedlare, och andra system reagerar på dem i sin egen takt. Systemen frikopplas, så att ett av dem kan ändras eller fallera utan att stoppa de andra.

Den öppna datastandarden för byggnadsinformationsmodellering (BIM), publicerad av buildingSMART och som ISO 16739-1. Version IFC 4.3 lägger till infrastruktur: järnväg, vägar, hamnar, vattenvägar och broar, så att data om tillgångar kan flyttas mellan projektering, byggande och förvaltning utan att skrivas in på nytt.

En molnbaserad plattform för att bygga och driva integrationer, med färdiga kopplingar, datamappning, orkestrering och övervakning på ett ställe. SAP Integration Suite och MuleSoft är exempel.

En förberedd molnmiljö där strukturen för konton eller prenumerationer, identiteter, nätverk, policyer, loggning och en grundläggande säkerhetsnivå finns på plats innan den första arbetslasten kommer. Den gör varje senare projekt snabbare och håller kontrollerna enhetliga.

En maskinläsbar förteckning över komponenterna och beroendena i en programvara, oftast i formatet SPDX eller CycloneDX. Den visar snabbt om en nyligen publicerad sårbarhet påverkar dig. Cyberresiliensförordningen kräver att tillverkare tar fram en sådan förteckning för sina produkter.

Ett sätt att ersätta ett äldre system steg för steg. En fasad placeras framför det gamla systemet, funktionerna flyttas en i taget till nya tjänster bakom den, och det gamla systemet avvecklas när inget längre går till det. Mönstret undviker ett enda riskfyllt systembyte.

Molntjänster där platsen för data, driften av tjänsten och den jurisdiktion som gäller för den förblir under europeisk eller nationell kontroll. Definitionerna skiljer sig åt: nationella ordningar som SecNumCloud i Frankrike ställer uttryckliga krav på skydd mot lagstiftning utanför EU.

Ett arkitekturmönster inom tillverkningsindustrin där en central meddelandeförmedlare håller fabrikens aktuella tillstånd, ordnat efter anläggning, område, linje och maskin. Systemen publicerar till den och prenumererar på den, i stället för att kopplas till varandra ett i taget.

En säkerhetsmodell där ingen användare, enhet eller tjänst betraktas som betrodd på grund av sin plats i nätverket. Varje begäran autentiseras, auktoriseras och bedöms utifrån identitet, enhetens tillstånd och sammanhang, och åtkomsten begränsas till det som uppgiften kräver.

EU:s förordning om artificiell intelligens. Den delar in AI-system efter risk: vissa användningsområden är förbjudna, system med hög risk ska uppfylla krav på data, dokumentation, mänsklig kontroll och noggrannhet, och vissa system har transparenskrav. Förbuden gäller sedan den 2 februari 2025, transparenskraven från den 2 augusti 2026 och skyldigheterna för högrisksystem enligt bilaga III från den 2 december 2027 efter ändringen 2026. I Sverige har regeringen gett PTS, IMY, Finansinspektionen och Läkemedelsverket uppdrag som marknadskontrollmyndigheter enligt AI-förordningen till och med den 31 december 2026; PTS är gemensam kontaktpunkt.

En privat e-legitimation som används för inloggning och digital underskrift i svenska offentliga och privata e-tjänster. BankID är, liksom Freja+, anmäld enligt eIDAS-förordningen.

EU:s förordning som ställer cybersäkerhetskrav på produkter med digitala element, både maskinvara och programvara, som släpps ut på EU-marknaden. Tillverkare ska hantera sårbarheter under supportperioden och rapportera aktivt utnyttjade sårbarheter från den 11 september 2026; huvuddelen av skyldigheterna gäller från den 11 december 2027.

EU:s förordning om skälig åtkomst till och användning av data, som tillämpas sedan den 12 september 2025. Den ger användare av uppkopplade produkter tillgång till de data som produkterna genererar, gör det lättare att byta mellan moln- och databehandlingstjänster och begränsar oskäliga avtalsvillkor om datadelning.

EU:s förordning om behandling av personuppgifter, som tillämpas sedan den 25 maj 2018. Den fastställer principer som ändamålsbegränsning och uppgiftsminimering, rättigheter för de registrerade och skyldigheter för personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden, bland annat konsekvensbedömningar vid behandling med hög risk. I Sverige kompletteras den av dataskyddslagen (2018:218), och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är tillsynsmyndighet.

EU-direktivet om fysisk och organisatorisk motståndskraft hos kritiska entiteter i elva sektorer, bland annat energi, transport, hälsa, dricksvatten och digital infrastruktur. Medlemsstaterna ska identifiera sina kritiska entiteter senast den 17 juli 2026; dessa entiteter ska sedan bedöma risker och vidta åtgärder för motståndskraft.

En faktura i ett strukturerat, maskinläsbart format som kan behandlas automatiskt i mottagarens system. Enligt lag (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling ska leverantörer sedan den 1 april 2019 skicka e-fakturor enligt den europeiska standarden (EN 16931) till upphandlande myndigheter och enheter. Mellan företag finns ingen svensk skyldighet att använda e-fakturor.

En elektronisk identitetshandling som används för att logga in i e-tjänster och skriva under digitalt. Exempel är BankID och Freja+, som är anmälda enligt eIDAS-förordningen. Från den 1 december 2026 utfärdar Polismyndigheten också den statliga e-legitimationen Sverige-id.

Från samma datum ska offentliga aktörers e-tjänster för enskilda godta e-legitimationer som har utfärdats inom det svenska godkännandesystemet, på en tillräcklig tillitsnivå.

En plånboksapp enligt den reviderade eIDAS-förordningen, där människor kan förvara sina identitetsuppgifter och intyg som examensbevis eller behörigheter, dela bara det som en tjänst behöver och skriva under dokument. Varje medlemsstat ska erbjuda minst en plånbok, och många offentliga och privata tjänster kommer att behöva godta den. I Sverige planerar Digg en första plånbok i en testmiljö i december 2026 och en bredare lansering 2027.

EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn, som tillämpas sedan den 17 januari 2025. Den omfattar hantering av IKT-risker, incidentrapportering, testning av motståndskraften och hantering av IKT-tredjepartsleverantörer, med krav på avtalen och ett informationsregister. I Sverige är Finansinspektionen behörig myndighet, och lag (2024:1278) kompletterar förordningen.

EU:s förordning om gränsöverskridande interoperabilitet för offentliga tjänster. Offentliga organisationer ska bedöma hur nya eller ändrade transeuropeiska digitala offentliga tjänster påverkar interoperabiliteten, och de kan dela och återanvända interoperabilitetslösningar via en gemensam portal. I Sverige är Digitaliseringsmyndigheten behörig myndighet och enda kontaktpunkt från den 1 januari 2027.

Serien av internationella standarder för säkerhet i industriella automations- och styrsystem. Den delar in en anläggning i zoner som förbinds av kanaler (conduits), sätter säkerhetsnivåer och fördelar ansvaret mellan anläggningsägare, systemintegratörer och produktleverantörer.

Tillsynsmyndighet enligt dataskyddsförordningen och dataskyddslagen (2018:218). IMY är också en av de myndigheter som regeringen har gett uppdrag som marknadskontrollmyndighet enligt AI-förordningen till och med den 31 december 2026.

Den internationella standarden för ledningssystem för informationssäkerhet. En organisation som är certifierad enligt den har ett granskat system för att identifiera säkerhetsrisker, välja kontroller och förbättra dem över tid. FromNine är certifierat enligt ISO/IEC 27001.

Lag (2016:1145) om offentlig upphandling, som gäller sedan den 1 januari 2017. För försörjningssektorerna gäller i stället lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). Annonser om upphandlingar publiceras i registrerade annonsdatabaser.

Den statliga myndigheten för digital förvaltning. Digg samordnar Ena och utövar tillsyn enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Den 1 januari 2027 slås Digg och Post- och telestyrelsen (PTS) ihop till Digitaliseringsmyndigheten, som då tar över samordningen av Ena.

EU:s direktiv om cybersäkerhet för väsentliga och viktiga entiteter i sektorer som energi, transport, hälso- och sjukvård, digital infrastruktur och offentlig förvaltning. Det kräver riskhanteringsåtgärder, säkerhet i leveranskedjan och incidentrapportering: en tidig varning inom 24 timmar och en incidentanmälan inom 72 timmar. Direktivet gäller genom nationella lagar, som skiljer sig mellan länderna. I Sverige genomförs direktivet genom cybersäkerhetslagen (2025:1506), som gäller sedan den 15 januari 2026. Sektorsvisa tillsynsmyndigheter utövar tillsyn, och Försvarets radioanstalt (FRA) är gemensam kontaktpunkt och CSIRT-enhet.

EU:s system, inrättat enligt förordningen om en gemensam digital ingång, där myndigheter utbyter officiella styrkande handlingar över gränserna på uttrycklig begäran av en medborgare eller ett företag, så att ingen behöver lämna uppgifter som en myndighet redan har. Skyldigheterna gäller sedan den 12 december 2023. I Sverige är Digitaliseringsmyndigheten nationell samordnare för den gemensamma digitala ingången från den 1 januari 2027.

Ett internationellt nätverk och en uppsättning specifikationer för att utbyta strukturerade affärsdokument, som fakturor och order, via certifierade accesspunkter. I Sverige ska leverantörer sedan den 1 april 2019 skicka e-fakturor enligt den europeiska standarden (EN 16931) till upphandlande myndigheter och enheter, och Peppol BIS Billing 3 via Peppolnätverket är det rekommenderade formatet. Upphandlingsmyndigheten är Sveriges Peppol Authority sedan den 1 juli 2026.

Tillsynsmyndighet enligt lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation, bland annat för reglerna om kakor, och huvudsaklig marknadskontrollmyndighet enligt tillgänglighetslagen (2023:254). PTS är gemensam kontaktpunkt enligt AI-förordningen till och med den 31 december 2026. Den 1 januari 2027 slås PTS och Digg ihop till Digitaliseringsmyndigheten, som då tar över tillsynen enligt lagen om elektronisk kommunikation och tillgänglighetslagen.

Den statliga e-legitimationen enligt lag (2026:1358) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering, som gäller från den 1 december 2026. Polismyndigheten utfärdar den. Digg godkände Sverige-id på tillitsnivå 4 i april 2026 och har påbörjat anmälan enligt eIDAS-förordningen.

EU-direktivet som kräver att vissa produkter och tjänster ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, bland annat e-handel, banktjänster för konsumenter, e-böcker samt webbplatser, appar och e-biljetter för persontransporter. Det gäller genom nationella lagar sedan den 28 juni 2025. I Sverige genomförs det genom tillgänglighetslagen (2023:254), med Post- och telestyrelsen (PTS) som huvudsaklig marknadskontrollmyndighet och från den 1 januari 2027 Digitaliseringsmyndigheten.

Den statliga myndighet som har det samlade ansvaret för att utveckla och stödja den offentliga upphandlingen. Sedan den 1 juli 2026 stöder den också leverantörer i frågor om e-fakturor och är Sveriges Peppol Authority.

W3C:s riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll, ordnade i framgångskriterier på nivåerna A, AA och AAA. Nivå AA är det vanliga målet i upphandling och lagstiftning; den aktuella versionen är WCAG 2.2, och den europeiska standarden EN 301 549 bygger på riktlinjerna. För svenska offentliga aktörer gäller lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, med Digg som tillsynsmyndighet.