Tillgänglighets­direktivet i Finland: krav på digitala tjänster sedan juni 2025

01Utgångsläget

Tillgänglighetsdirektivet (öppnar en extern webbplats), direktiv (EU) 2019/882, ställer gemensamma krav på tillgänglighet för en rad produkter och tjänster. Ett direktiv verkar genom nationell lag: medlemsstaterna skulle ha sina lagar klara senast 28 juni 2022 och börja tillämpa dem 28 juni 2025. Från och med det datumet ska en tjänst som omfattas och som säljs till konsumenter i EU uppfylla kraven i alla länder där den erbjuds.

Direktivet kompletterar webbtillgänglighetsdirektivet, (EU) 2016/2102, som redan i flera år har gällt den offentliga sektorns webbplatser och mobilappar. I Finland har webbtillgänglighetsdirektivet genomförts genom lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019), där 9 § kräver ett tillgänglighetsutlåtande. Tillgänglighetsdirektivet för över liknande krav till privata företag, men bara för de produkter och tjänster som räknas upp i det.

02Digitala tjänster som berörs

I artikel 2.2 anges vilka tjänster som omfattas när de erbjuds konsumenter:

• E-handel: tjänster som konsumenten beställer på distans via webbplats eller mobilapp för att ingå ett konsumentavtal. I praktiken alla webbutiker och bokningsflöden som säljer till privatpersoner.
• Banktjänster för konsumenter: kredit, betaltjänster och betalkonton, elektroniska pengar och vissa investeringstjänster för privatpersoner.
• Delar av persontrafiken med flyg, buss, tåg och fartyg: webbplatser, mobilappar, elektroniska biljetter och biljettförsäljning, reseinformation, också i realtid, och interaktiva självbetjäningsautomater. I stads-, förorts- och regionaltrafik gäller kraven bara självbetjäningsautomaterna.
• Elektroniska kommunikationstjänster och tjänster som ger tillgång till audiovisuella medier, till exempel streamingtjänsters och tv-bolags appar och gränssnitt.
• E-böcker och programvara för att läsa dem.

Direktivet gäller också produkter, bland annat datorer och operativsystem, smarttelefoner, betalterminaler, bankautomater, biljett- och incheckningsautomater och läsplattor. Den som skriver programvara för sådan utrustning möter produktkraven via sin kund.

Tjänster som bara säljs till företag omfattas inte, men allt fler företagskunder ställer ändå samma krav när de upphandlar. En kundportal som används av både privatpersoner och företag omfattas i den del som riktar sig till privatpersoner.

03Mikroföretag är undantagna

Mikroföretag som tillhandahåller tjänster behöver inte uppfylla tillgänglighetskraven för dem (artikel 4.5). Med mikroföretag avses i direktivet ett företag med färre än tio anställda och en omsättning eller balansomslutning på högst 2 miljoner euro per år. Undantaget gäller enbart tjänster: ett litet företag som släpper ut produkter som omfattas på marknaden ska fortfarande uppfylla produktkraven.

Det är leverantören som undantas, inte tjänsten. Om en liten byrå bygger en webbutik åt ett större företag gäller kraven för webbutiken.

04Vad kraven innebär för webbplatser och appar

Kraven står i bilaga I. För tjänsterna handlar det i grunden om att webbplatser, onlineapplikationer och mobilappar ska vara tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt, så att innehållet går att uppfatta, hantera och förstå och fungerar robust. De fyra principerna kommer från WCAG, riktlinjerna för tillgängligt webbinnehåll, och omsätts i konkreta kontroller:

• Uppfattningsbart: bilder har textalternativ, videor har undertexter, färgkontrasten räcker och innehållet anpassar sig till en liten skärm eller stark förstoring utan att något försvinner.
• Hanterbart: allt fungerar med tangentbordet, fokus syns och flyttas i logisk ordning, ingen fastnar i en dialogruta och tidsgränser går att förlänga.
• Begripligt: etiketter och anvisningar är tydliga, felmeddelanden berättar vad som gick fel och hur det åtgärdas, och navigeringen beter sig förutsägbart.
• Robust: semantiken är korrekt, så att skärmläsare och andra hjälpmedel kan avgöra vad varje kontroll heter, vilken roll den har och vilket tillstånd den är i.

För vissa tjänster finns tilläggskrav. Webbutiker ska göra identifiering, säkerhetsfunktioner och betalning tillgängliga och föra vidare den information om produkternas tillgänglighet som den ansvariga ekonomiska aktören lämnar. Banktjänster för konsumenter ska dessutom göra identifieringsmetoder, elektroniska underskrifter, säkerhetsfunktioner och betaltjänster tillgängliga, och informationen ska gå att förstå utan att ligga över nivå B2 i den gemensamma europeiska referensramen för språk. En bank som betjänar kunderna på finska och svenska gör klokt i att hålla den nivån i båda språkversionerna.

Leverantören ska också redogöra för hur tjänsten uppfyller kraven. Bilaga V anger att uppgifterna ska finnas i de allmänna villkoren eller i ett likvärdigt dokument och vara tillgängliga i sig. Många publicerar dem som ett tillgänglighetsutlåtande, samma begrepp som 9 § i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster använder, och länkar dit från sidfoten och villkoren.

EN 301 549 och WCAG

Den som följer harmoniserade standarder som publicerats i Europeiska unionens officiella tidning antas uppfylla de krav som standarderna täcker (artikel 15). För IKT-produkter och IKT-tjänster är den europeiska tillgänglighetsstandarden EN 301 549. Version 3.2.1 är harmoniserad standard under webbtillgänglighetsdirektivet och innehåller för webbinnehåll WCAG 2.1 på nivåerna A och AA.

Standarder som är harmoniserade särskilt för tillgänglighetsdirektivet håller på att tas fram på kommissionens uppdrag, så kontrollera vilka som faktiskt har publicerats innan du stöder dig på presumtionen. Under tiden är EN 301 549 den måttstock som myndigheter, granskare och kunder använder. WCAG 2.2, som blev W3C-rekommendation i oktober 2023, tillför bland annat krav på minsta klickytor och tillgänglig inloggning. Den som redan nu bygger enligt WCAG 2.2 nivå AA uppfyller WCAG 2.1 och ligger före nästa version av standarden.

05Oproportionerlig börda och ändrad grundkaraktär

Artikel 14 innehåller två undantag. Ett krav behöver inte uppfyllas i den mån det skulle ändra tjänstens grundkaraktär eller lägga en oproportionerlig börda på leverantören. Undantagen tolkas snävt:

• Det är leverantören själv som gör bedömningen, utifrån kriterierna i bilaga VI, och dokumenterar den.
• Den som får extern finansiering för att förbättra tillgängligheten kan inte hänvisa till oproportionerlig börda.
• Bedömningen görs om när tjänsten ändras, när en myndighet begär det och under alla omständigheter minst vart femte år.
• Den som stöder sig på undantaget ska meddela marknadskontrollmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna, i Finland Traficom. Mikroföretag behöver inte göra det.

Undantaget gäller bara det enskilda krav som blir för betungande, aldrig hela tjänsten. Använd det i sista hand: de flesta hinder finns i komponenter och innehåll som är billiga att rätta om de upptäcks tidigt.

06Övergångsregler

Artikel 32 innehåller övergångsregler. Medlemsstaterna måste tillämpa de två första nedan, medan den tredje är frivillig:

• Till och med 28 juni 2030 får leverantörer fortsätta att använda produkter som de lagligen använde för liknande tjänster före 28 juni 2025.
• Avtal om tjänster som slöts före 28 juni 2025 får löpa vidare oförändrade tills de upphör, men högst fem år räknat från det datumet.
• Om nationell lag tillåter det får självbetjäningsautomater som lagligen var i bruk före 28 juni 2025 användas så länge de är ekonomiskt lönsamma, dock högst 20 år från att de togs i bruk.

Reglerna skyddar befintlig utrustning och ingångna avtal. De ger inget anstånd för en webbplats eller app som ändras, lanseras på nytt eller erbjuds nya kunder. De exakta övergångsreglerna finns i respektive nationell lag, i Finland i lagen 102/2023 och lagen 306/2019.

07Genomförandet i Finland och på andra marknader

Marknadskontrollen och påföljderna är nationella. Varje medlemsstat utser sina myndigheter och bestämmer påföljder som ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Finland har genomfört direktivet genom lagen om tillgänglighetskrav för vissa produkter (102/2023) och genom ändringar i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019). Lagpaketet trädde i kraft 1 februari 2023, och kraven tillämpas från 28 juni 2025; kraven på tjänster finns i kapitel 3 a i lagen 306/2019. Transport- och kommunikationsverket Traficom är marknadskontrollmyndighet enligt lagen 102/2023 och tillsynsmyndighet enligt lagen 306/2019. Tillsynen över de digitala tjänsterna flyttades till Traficom från Regionförvaltningsverket i Södra Finland genom en lagändring som trädde i kraft 1 januari 2025.

Lagen 306/2019 gäller både den offentliga sektorn och vissa privata tjänster, bland annat webbutiker, e-böcker, viss persontrafik och banktjänster. För ämbetsverk, välfärdsområden och kommuner är tillgänglighetsutlåtandet därför ingen nyhet, men för många företag är det det. De viktigaste lagarna i Finland och på några av våra andra marknader:

08Tillgänglighet som en del av utvecklings­arbetet

Bristande tillgänglighet beror sällan på medvetna designval. Den uppstår när komponenter byggs utan semantik, när innehåll publiceras utan alternativ och när ingen har testat de färdiga komponenterna från tredje part. Därför ger en granskning strax före lanseringen sällan det man hoppats på: den hittar tiotals fel som hade varit lätta att undvika men är dyra att rätta i efterhand. Det som fungerar är att se tillgänglighet på samma sätt som säkerhet, som en egenskap hos hela leveransprocessen.

• Ett designsystem som är tillgängligt från början. Knappar, formulär, dialogrutor, menyer, flikar och tabeller byggs en gång med rätt semantik, stöd för tangentbord och fokushantering, testas med skärmläsare och återanvänds i alla vyer. Färgerna kontrolleras för kontrast i både ljust och mörkt tema.
• Tillgänglighet ingår i kraven på färdigt arbete. Varje användarberättelse har acceptanskriterier för tangentbord, etiketter och felhantering, och de granskas som alla andra krav.
• Automatiska kontroller i pipelinen. Regelbaserade verktyg körs vid varje bygge och stoppar försämringar. De fångar bara en del av felen, som saknade etiketter, kontrast och felaktig kod, och kompletterar därför den manuella testningen utan att ersätta den.
• Manuella tester av personer som kan hjälpmedlen. Bara tangentbord, skärmläsare på dator och mobil, förstoring till 400 procent och minskade animationer, i de viktigaste flödena: identifiering, sökning, varukorg, betalning och kontohantering. Finns tjänsten på finska och svenska testas båda versionerna.
• Tester med användare med funktionsnedsättning i de flöden som betyder mest, före lansering och efter större ändringar.
• Krav på komponenter från tredje part. Betalningslösningar, identifieringstjänster, chattassistenter, samtyckesrutor för kakor, kartor och videospelare hör till din tjänst. Be leverantörerna om en rapport om hur väl komponenten uppfyller tillgänglighetskraven och testa den i din egen miljö.
• Innehåll och dokument. Redaktörerna lär sig skriva alternativtexter, rubriker och länktexter. PDF-dokument som kunderna behöver, som avtal och fakturor, görs tillgängliga eller erbjuds i ett annat tillgängligt format.

Så här arbetar vi med verksamhetssystem och kundportaler: kontrollerna av tillgänglighet körs i pipelinen, och varje version ger underlag för tillgänglighetsutlåtandet och för de frågor som kunder och tillsynsmyndigheten ställer. Samma sak gäller kund- och medborgarservice och portaler på plattformar som Salesforce: plattformen ger tillgängliga byggstenar, men det är de egna komponenterna och innehållet som avgör om helheten förblir tillgänglig.

09En plan i sju steg

1. 01Kartlägg tjänsterna. Gör en förteckning per land över webbplatser, appar, automater och dokument för konsumenter och avgör för var och en om den omfattas. Skriv ner motiveringen, också när du anser att en tjänst faller utanför.
2. 02Ta reda på nuläget. Låt en sakkunnig granska de viktigaste flödena mot EN 301 549 och komplettera med automatiska skanningar av hela webbplatsen. Prioritera efter hur mycket felen påverkar användarna, inte efter hur många de är.
3. 03Rätta där felen uppstår. Börja med designsystemet och de gemensamma komponenterna, så når varje rättelse alla sidor som använder dem.
4. 04Publicera uppgifterna. Beskriv i villkoren eller i ett tillgänglighetsutlåtande hur tjänsten uppfyller kraven, ange var man kan ge respons och håll texten uppdaterad.
5. 05Bygg in det i leveransen. Acceptanskriterier, automatiska kontroller, manuella testfall och en kontrollpunkt före varje version för de viktigaste flödena.
6. 06Ställ krav på leverantörerna. Skriv in krav på tillgänglighet och belägg i avtalen med byråer, plattformsleverantörer och leverantörer av komponenter.
7. 07Dokumentera undantagen. Skriv ner bedömningen när du stöder dig på oproportionerlig börda, meddela myndigheten när det krävs och bestäm när bedömningen ska ses över.

10Att hålla ögonen på

• När harmoniserade standarder för tillgänglighetsdirektivet, bland dem en ny version av EN 301 549, publiceras och anges i Europeiska unionens officiella tidning.
• Traficoms anvisningar och första tillsynsärenden, och motsvarande myndigheters i de andra länder där tjänsten säljs.
• Ändrade nationella övergångsregler och vilka myndigheter som får ansvar för enskilda sektorer, till exempel bank och transport.

Europeiska kommissionen har samlat information i en översikt över tillgänglighetsdirektivet (öppnar en extern webbplats). Sätt datum på varje intern anteckning om direktivet: praxisen i medlemsstaterna håller fortfarande på att ta form.