Ordlistan för AI, programvara och EU:s digitala regler.

Med en AI-agent avses programvara där en språkmodell planerar och genomför delsteg för att nå ett mål: den kan söka fram en post, fylla i ett formulär eller göra ett API-anrop. Agenten är bunden till de verktyg och rättigheter som den har tilldelats, och allt den gör kan loggas.

En arkitektur för dataplattformar som förvarar uppgifterna i öppna fil- och tabellformat i billig objektlagring, så som en datasjö, men samtidigt erbjuder sådant som ett datalager har: transaktioner, scheman, behörighetsstyrning och SQL-frågor. Tabellformat som Apache Iceberg och Delta Lake gör kombinationen möjlig.

Data som sköts på samma sätt som en produkt. Det finns en utsedd ägare, schemat är beskrivet, kvaliteten mäts och redovisas, åtkomsten är reglerad och uppdateringarna sker enligt avtal. Andra team kan därför använda uppgifterna utan att först utreda hur de har tagits fram.

Ett svar från AI som verkar säkert men saknar stöd i källorna eller i verkligheten. Risken kan inte byggas bort helt, men den sjunker när svaren grundas i hämtade dokument, när källhänvisningar krävs, när systemet tillåts svara att det inte vet och när andelen felaktiga svar följs upp vid utvärderingen.

Tekniken går ut på att systemet först söker fram passande stycken ur godkända dokument, exempelvis anvisningar, policyer eller handlingar i ett ärende, och att språkmodellen sedan formulerar svaret bara utifrån dem. Svaret kan peka ut dokument och stycke, och sökningen tar hänsyn till vad användaren har rätt att läsa.

Automatisk läsning, sortering och utplockning av uppgifter ur exempelvis blanketter, fakturor, intyg och inskannade brev, där textigenkänning, analys av sidans uppställning och språkmodeller samverkar. Varje värde får ett mått på hur säkert det är, och osäkra värden kontrolleras av en handläggare.

Rutiner som gör att lösningar med maskininlärning och språkmodeller fungerar stabilt i drift: versioner av modeller, promptar och data, utvärdering som körs automatiskt, kedjor för driftsättning och löpande mätning av kvalitet, kostnader och svarstider.

Ett upplägg där resultatet från AI kontrolleras, korrigeras eller godkänns av en människa innan det får effekt. När ett AI-system klassas som högrisksystem förutsätter AI-förordningen att människor med rätt kompetens och befogenheter faktiskt kan övervaka det och ingripa.

Spärrar kring en språkmodell som ser till att den används inom avtalade ramar: kontroll av det som går in och kommer ut, begränsade ämnen, maskering av personuppgifter, kontroll av rättigheter före varje verktygsanrop och ett mänskligt godkännande innan något med konsekvenser görs.

Ett neuralt nät som har tränats på enorma mängder text och lärt sig gissa vilket ord som kommer härnäst. Modellen kan formulera utkast, sammanfatta, sortera och plocka ut uppgifter på många språk, också på finska och svenska. Den är däremot ingen källa till fakta: om svaren inte grundas i organisationens egna dokument kan de låta övertygande och ändå vara felaktiga.

Ett strukturerat test där AI-systemet ställs mot en referensmängd frågor eller dokument och bedöms med avtalade kriterier, exempelvis om svaret är rätt, stöds av källorna, är fullständigt och uteblir när svaret är okänt. Testet görs före införandet och upprepas efter varje ändring av modell, prompt eller data.

Sökning som utgår från innebörd snarare än från exakt samma ord. Texter görs om till talvektorer (inbäddningar), och sökningen letar upp de stycken vars vektorer är mest lika frågans. Vanligen kompletteras den med vanlig ordsökning, eftersom beteckningar, namn och paragrafer kräver exakt träff.

Ett arbetssätt där systemets gränssnitt designas och avtalas först, oftast som en OpenAPI- eller AsyncAPI-specifikation, och implementeras efteråt. Andra system, samarbetspartner och användargränssnitt kopplas sedan in via dokumenterade API:er med versioner i stället för direkt åtkomst till databasen.

IEC-standarderna 61970, 61968 och 62325 utgör tillsammans en gemensam datamodell för elnät, anläggningar och kommunikationen på elmarknaden. Med modellen kan nätplanering, driftsystem och marknadssystem använda samma beskrivning av nätet.

En digital kopia av en fysisk anläggning, en process eller ett nät som uppdateras med uppgifter från originalet. Kopian används för att se hur anläggningen mår, pröva förändringar innan de genomförs och planera service. En 3D-modell som inte får löpande data räknas inte som tvilling.

Ett sätt att bygga system där varje system skickar ut händelser, alltså konstateranden som ”ansökan inkommen” eller ”mätarställning kontrollerad”, till en förmedlare av meddelanden. Övriga system tar emot händelserna när det passar dem. Eftersom systemen inte är direkt beroende av varandra kan ett av dem bytas ut eller sluta fungera medan resten går vidare.

Öppen standard för informationsmodeller inom byggande (BIM), utgiven av buildingSMART och fastställd som ISO 16739-1. Från version IFC 4.3 täcks också infrastruktur som banor, vägar, hamnar, farleder och broar, och uppgifterna om anläggningen kan därför följa med från planering via byggskede till drift utan att matas in på nytt.

Ett standardiserat sätt att överföra uppgifter mellan privata och offentliga organisationers datasystem. Användningen är frivillig för båda parterna.

En integrationsplattform i molnet där integrationer byggs och körs, med färdiga kopplingar, mappning av data, styrning av flöden och övervakning samlade i en tjänst. Till exempel SAP Integration Suite och MuleSoft hör till kategorin.

En molnmiljö som är iordningställd i förväg: strukturen för konton eller prenumerationer, identitetshantering, nätverk, regler, loggning och en basnivå för säkerheten är klara innan den första tillämpningen flyttar in. Senare projekt kommer därmed snabbare i gång och kontrollerna blir desamma överallt.

Myndigheten under finansministeriet som producerar Suomi.fi-tjänsterna och utarbetar den nationella plånboksapplikationen för EU:s digitala identitet. Enligt MDB lanseras plånboksapplikationen 2027. MDB upprätthåller också den nationella tjänsten för öppna data, Suomi.fi-avoindata.

En förteckning i maskinläsbar form över de komponenter och beroenden som en programvara består av, vanligen i SPDX- eller CycloneDX-format. Med hjälp av förteckningen syns det genast om en nyupptäckt sårbarhet påverkar programvaran. Enligt cyberresiliensförordningen ska tillverkare ta fram en sådan förteckning för sina produkter.

En metod för att stegvis byta ut ett gammalt system. Framför det gamla systemet sätts ett gränssnitt, och bakom gränssnittet flyttas funktion efter funktion över till nya tjänster. När ingen trafik längre går till det gamla systemet kan det stängas av. Man slipper alltså ett stort och riskabelt byte på en gång.

Den del av Suomi.fi-tjänsterna som hanterar fullmakter och roller, så att en e-tjänst kan kontrollera om den som har identifierat sig får uträtta ärenden för ett företag eller för en annan person.

Den nationella identifieringstjänsten för e-tjänster. Statliga och kommunala myndigheter ska erbjuda identifiering via Suomi.fi-identifikation i sina lagstadgade tjänster, och privata aktörer får använda den bara för lagstadgade uppgifter som har lagts ut på dem. Användaren identifierar sig till exempel med nätbankskoder, mobilcertifikat eller certifikatkort.

Molntjänster där lagringsplatsen för uppgifterna, driften av tjänsten och den lagstiftning som tjänsten lyder under hålls under europeisk eller nationell kontroll. Begreppet tolkas olika, och vissa länder har egna krav: i Frankrike ställer SecNumCloud uttryckliga krav på skydd mot lagar från länder utanför EU.

Ett mönster för industrins IT där en central meddelandeförmedlare speglar läget i produktionen, uppdelat på fabrik, avdelning, linje och maskin. Varje system skickar sina uppgifter dit och hämtar det det behöver därifrån, så att man slipper bygga en separat koppling mellan varje par av system.

En modell för säkerhet där varken användare, enheter eller tjänster får förtroende bara för att de finns i rätt nätverk. Varje anrop måste styrka sin identitet och få sina rättigheter prövade utifrån vem som frågar, enhetens skick och situationen, och tillgången hålls så snäv som uppgiften tillåter.

Unionens regelverk för artificiell intelligens. AI-system delas in efter hur riskfyllda de är: en del användning är helt förbjuden, högrisksystem måste uppfylla krav på data, dokumentation, mänsklig kontroll och noggrannhet, och för vissa system gäller krav på transparens. Förbuden har tillämpats från den 2 februari 2025 och transparenskraven från den 2 augusti 2026. Kraven på högrisksystem i bilaga III börjar gälla den 2 december 2027 till följd av ändringen år 2026. Tillsynen i Finland regleras i lagen om tillsyn över vissa system för artificiell intelligens (1377/2025).

Unionsdirektivet om fysisk och organisatorisk motståndskraft hos kritiska aktörer inom elva sektorer, däribland energi, transport, hälsa, dricksvatten och digital infrastruktur. Varje medlemsstat ska ha identifierat sina kritiska aktörer före den 17 juli 2026, och aktörerna ska därefter bedöma sina risker och stärka sin motståndskraft.

Unionsförordningen om cybersäkerhetskrav på produkter med digitala element, alltså både apparater och programvara, som säljs på EU:s marknad. Tillverkaren ansvarar för sårbarheterna så länge produkten har support, ska från och med den 11 september 2026 rapportera sårbarheter som aktivt utnyttjas och ska uppfylla huvuddelen av kraven från och med den 11 december 2027.

Den finländska lag som genomför NIS 2-direktivet. Cybersäkerhetslagen (124/2025) har gällt sedan den 8 april 2025, och aktörerna skulle göra en anmälan till sin tillsynsmyndighet senast den 8 maj 2025. Tillsynen sköts av sektorsmyndigheter, bland dem Transport- och kommunikationsverket, Energimyndigheten och Säkerhets- och kemikalieverket, och Cybersäkerhetscentret vid Traficom är gemensam kontaktpunkt.

Unionsförordningen om skälig tillgång till och användning av data, tillämplig från och med den 12 september 2025. Den som använder en uppkopplad produkt får rätt att ta del av de data som produkten skapar, byten mellan molntjänster och andra databehandlingstjänster blir enklare, och oskäliga avtalsvillkor om delning av data begränsas.

Finlands tillsynsmyndighet för dataskydd, som är självständig och oberoende. Dataombudsmannen övervakar dataskyddsförordningen tillsammans med dataskyddslagen (1050/2018) och dessutom de förbjudna användningsområdena i AI-förordningen.

Unionens allmänna förordning om dataskydd, som har tillämpats från och med den 25 maj 2018. Den slår fast principer som att uppgifter bara får samlas in för angivna ändamål och inte i onödan, ger de registrerade rättigheter och ålägger personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden skyldigheter, till exempel att bedöma följderna när behandlingen innebär stor risk. Den finländska dataskyddslagen (1050/2018) kompletterar förordningen.

En app för digital identitet enligt den reviderade eIDAS-förordningen. I den kan var och en spara sina identitetsuppgifter och olika intyg, till exempel examina eller behörigheter, visa en tjänst bara det som behövs och skriva under handlingar elektroniskt. Alla medlemsstater måste tillhandahålla minst en sådan app, och många tjänster, både offentliga och privata, blir skyldiga att godkänna den. I Finland tar MDB fram plånboksapplikationen, och enligt MDB lanseras den 2027.

Unionsförordningen om digital operativ motståndskraft i finanssektorn, tillämplig från och med den 17 januari 2025. Den reglerar hanteringen av IKT-risker, rapporteringen av incidenter, testningen av motståndskraften och styrningen av externa IKT-leverantörer, bland annat med krav på avtalens innehåll och på ett informationsregister. Finansinspektionen övervakar efterlevnaden i den finländska finans- och försäkringssektorn.

Unionsförordningen om att offentliga tjänster ska fungera ihop över gränserna. Innan offentliga organisationer inför eller ändrar digitala offentliga tjänster som används över nationsgränserna måste de utreda effekterna på samverkansförmågan, och genom en gemensam portal kan de dela och återanvända färdiga lösningar.

Den nationella och avgiftsfria annonseringstjänsten för offentlig upphandling i Finland (hankintailmoitukset.fi). Hilma ägs av finansministeriet och upprätthålls av Hansel, och den är obligatorisk för upphandlingar över de nationella tröskelvärdena och EU:s tröskelvärden. Upphandlingsannonser publiceras i Hilma på finska, svenska eller båda språken.

En serie internationella standarder för informationssäkerheten i industrins automations- och styrsystem. Anläggningen delas upp i zoner med definierade förbindelser emellan, säkerhetsnivåer fastställs, och ansvaret fördelas mellan ägaren av anläggningen, den som integrerar systemen och den som levererar produkterna.

Internationell standard som anger hur ett ledningssystem för informationssäkerhet ska fungera. Den som är certifierad har låtit en extern part granska hur organisationen identifierar risker, väljer skyddsåtgärder och förbättrar dem kontinuerligt. FromNine har en certifiering enligt ISO/IEC 27001.

Den finländska lag som ordnar tillsynen enligt AI-förordningen och som har gällt sedan den 1 januari 2026. Traficom är gemensam kontaktpunkt och övervakar transparensskyldigheterna, dataombudsmannen övervakar de förbjudna användningsområdena och sektorsmyndigheterna system med hög risk. Stora påföljdsavgifter beslutas av en nämnd vid Traficom.

Unionsdirektivet om cybersäkerhet i väsentliga och viktiga verksamheter, bland annat inom energi, transport, hälsovård, digital infrastruktur och den offentliga förvaltningen. Verksamheterna ska hantera risker, säkra sina leverantörsled och rapportera incidenter, först med en tidig varning inom ett dygn och sedan med en anmälan inom tre dygn. Direktivet tillämpas via nationella lagar som ser olika ut, och i Finland är det cybersäkerhetslagen (124/2025) som gäller.

En strukturerad elektronisk faktura som kan behandlas automatiskt. Enligt lagen om elektronisk fakturering (241/2019) ska upphandlande enheter ta emot och behandla elektroniska fakturor, och företag och upphandlande enheter har rätt att på begäran få sina fakturor från varandra som nätfakturor. Staten tar endast emot nätfakturor enligt Europanormen, och en PDF-faktura per e-post räknas inte som nätfaktura.

Ett tekniskt system på EU-nivå, inrättat med stöd av förordningen om den gemensamma digitala ingången. När en person eller ett företag uttryckligen begär det, hämtar myndigheter i ett annat land officiella bevis direkt från den myndighet som har dem, och den enskilde slipper själv skaffa fram handlingarna. Skyldigheterna har tillämpats från och med den 12 december 2023.

Ett internationellt nätverk med gemensamma specifikationer för att skicka strukturerade affärsdokument, som fakturor och beställningar, mellan certifierade accesspunkter. I Finland är Statskontoret Peppol-myndighet, och staten tar endast emot nätfakturor enligt Europanormen.

Riktlinjer från W3C för hur webbinnehåll görs tillgängligt, uppdelade i framgångskriterier på tre nivåer: A, AA och AAA. I upphandlingar och lagstiftning är nivå AA det normala kravet. Den senaste versionen heter WCAG 2.2, och riktlinjerna ligger till grund för den europeiska standarden EN 301 549.

Den finländska lag som reglerar myndigheternas användning av finska och svenska, Finlands två nationalspråk. Den gäller statens, välfärdsområdenas och kommunernas myndigheter, inte ett privat företags egen webbplats eller avtal mellan företag.

Unionsdirektivet om tillgänglighetskrav på vissa produkter och tjänster, så att de kan användas av personer med funktionsnedsättning. Det omfattar bland annat nätbutiker, banktjänster för privatpersoner, e-böcker och persontrafikens webbplatser, appar och elektroniska biljetter. Kraven tillämpas via nationella lagar från och med den 28 juni 2025, i Finland genom lagen om tillgänglighetskrav för vissa produkter (102/2023) och ändringarna i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster.

Det utlåtande om en digital tjänsts tillgänglighet som lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) kräver i 9 §. Lagen genomför webbtillgänglighetsdirektivet och, efter ändringarna, tjänstedelen av tillgänglighetsdirektivet. Den gäller den offentliga sektorn och vissa privata tjänster, och Traficom är tillsynsmyndighet.

Transport- och kommunikationsverket Traficom övervakar bland annat reglerna om kakor och tillgängligheten hos digitala tjänster, är gemensam kontaktpunkt för cybersäkerhetslagen genom Cybersäkerhetscentret och är gemensam kontaktpunkt och tillsynsmyndighet för transparensskyldigheterna i AI-förordningen.

En myndighet som enligt språklagen (423/2003) ska betjäna allmänheten på finska och svenska och informera på båda språken. Ett ärende handläggs på partens språk, och när myndigheten anlitar en privat aktör ska den se till att den språkliga servicen motsvarar lagen.

Den regionala nivå i Finland som ansvarar för att ordna social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Helsingfors stad och Åland utgör inte välfärdsområden.